onsdagen den 31:e december 2008

No Years Eve

Det verkar vara mitt öde att aldrig få fira nyår ordentligt. Jag sitter barnvakt inatt, inte så party.
Gott nytt 2009 anyway.

2008 part 4

Fyra skivor:
Håkan Hellström: Försent för Edelweiss. För att allt, precis allt han rör vid blir till guld. Tillochmed gubbrock. Lite ojämn, men det som är bra är så bra att den förtjänar en plats här. Och Tro och tvivel tillför något helt nytt till min världsbild.
Thee Vicars: Back on the Streets. Garagerock i sann The Sonics-anda. Bättre betyg kan man knappast få, eller hur. (Bonusinfo: Sexond Sex: Petite Mort är nästan lika bra, fransmännen gör indierock bättre än några andra just nu)
MGMT: Oracular Spectacular.
XX Teens: The Way We Were.

Fyra singlar:
Electricity In Our Homes: We thought it was but it wasn’t. Det mest spännande bandet jag vet. Postpunkvibbar och något nytt.
Hatcham Social: So So Happy Making. A-sidan är typ catchigast i år, B - sidan är... bara bra.
S.C.U.M/O Children: Smile/Ace Breasts.
These New Puritans: Elvis.

Fyra låtar:
Glasvegas - It's my own cheating heart that makes me cry.
Frida Hyvönen - Dirty Dancing.
Almedal - Första måndagen i mars.
Blood Red Shoes - Say Something Say Anything

Fyra filmer:
Sweeny Todd: Tim Burton, Johnny Depp, kostymdesignern och tonsättaren är en oslagbar kombination. Gång på gång på gång.
Batman: The Dark knight. Ju mörkare desto bättre och den här filmen var nattsvart. Kan inte låta bli att sälla mig till Hugh Legher as Jokern-hypen.
Joy Division: (Dokumentären som kom förra året men som jag inte sett förrän i år och därför hamnar här.) Musiken. Storyn. För att den kommer nära nära vad som måste vara sanning. Och får en att känna det som om man var där.
Control: (Se ovan) Musiken. Storyn. Fotot - som levande stillbilder.

Fyra böcker:
Människohamn av John Ajvide Lindqvist.
Hey Dolly av Amanda Svensson.
Frankenstein av Mary Shelley.
Svartkrut och eld av Naomi Novik.

2008 part 3

















Just some happy moments.

tisdagen den 30:e december 2008

2008 part 2

Den personliga betraktelsen.
Julen är över, det är snart nytt år och det är den ultimata tiden att sammanfatta året som gått. Så, vad minns jag?
Tråkigt nog är det första som dyker upp arbetslösheten, som pågick större delen av året, med de månadslånga undantagen städvikariat (april) och förberedande lärlingskurs (augusti).
Att mest gå hemma, det långsamma nedbrytandet av självkänsla och självförtroende, att fastna i handlingsförlamning, den nedåtgående spiralen, det var hemskt. Sedan löste sig allt i årets elfte timme (oktober/november) när jag fick au pair-jobbet i London slängt på mig.

Mycket av året handlade därför också om verklighetsflykt och mina droger var resandet och musiken.
Vintern/våren spenderades mycket i älskade Göteborg, några P3-livesessions här, någon övernattning där, konserter och de fina vännerna.

Sommaren tillhörde festivalerna. Popadelica, funktionärsjobb på Hultsfred, Allsång på Skansen med familjen (mitt guilty pleasure), ett Peace & Love med lyxtouch pga tillgången till lägenhet, en vecka ensam i huset, fylleslag i Alingsås, picknick i Stadsparken, Emmabodafestivalen som jag kirrade sällskap till i sista minuten det här året också, fantastiska Way Out West (alla var där!) med Henrik Berggren-stalkingsnatten som en av höjdpunkterna och lilla Offset festival med den osannolikt bra banduppställningen och dagarna i London som det sista farvälet till sommaren.

Hösten började inget vidare. Resandet fungerade inte till hundra procent längre. Sedan fick jag tack och lov au pair-jobbet och sa hej då till allt och alla. Och plötslig kunde jag se allt fint jag faktiskt hade. Man vet inte vad man har förrän det försvinner och helst skulle jag vilja leva alla parallella liv som kunde inträffat.

Scouterna bör väl också nämnas, att ha någonting regelbundet att gå till varje vecka hjälpte till att hålla mig flytande. Samma sak med Stadsbiblioktet, popsoarerna, böckerna och mina fiktiva vänner som är bra för att man vet var man har dem.
På det stora hela har 2008 innehållit mycket roligt, men mycket skit också, som alla år. Bättre än förra året var det inte, men tillfälliga nedåtgående trender har vi väl alla.
Och 2009 har potential att bli bästa året i mitt liv.

Gnäll

Jag har försökt låta bli att gnälla över min förkylning som aldrig vill försvinna här, men eftersom jag svimmade igårkväll tycker jag att jag har rätt att efterlysa lite sympati. Det verkar som om det händer någon gång vartannat år, och jag är oändligt tacksam att det inte hände några minuter tidigare, isåfall hade jag tuppat av i badet. Förhoppningsvis var det en vändpunkt, jag är trött på energibristsnuvahuvudvärkhosta.

måndagen den 29:e december 2008

2008 part 1

För att det inte ska bli för mycket på en gång delar jag upp min årssammanfattning lite. Listan över årets bästa spelningar ser ut ungefär så här: (i kronologisk ordning)

Håkan Hellström, Scandinavium

Matt & Kim, Popadelica

Factory Floor, Buffalo Bar

Jens Lekman, Hammarkullen

Crystal Castles, Peace & Love

The Sonics, Way Out West

Broder Daniel, Way Out West

Electricity in Our Homes, Offset festival

S.C.U.M, Vicefesten.

The Pains of Being Pure at Heart, Jazzhuset.

söndagen den 28:e december 2008

Lazy days

Mellandagar och vad har jag orkat göra? Inte ett piss. Läst böcker och jobbat på min årssammanfattning.
Except yesterday då Emma bjöd på middag. Hennes far agerade youtube-dj och jag blev alldeles fascinerad över att det faktiskt finns folk som spenderar många av sina kvällar så, med ändlösa musikdisskussioner och musikhistoriska snabbgenomgångar. Hade inte mycket att bidra med på den punkten, jag är fortfarande hopplöst obildad, men det var amazing och jag är så glad att jag fick vara med.
Här hade jag tänkt lägga in en av höjdpunkterna men eftersom jag inte kan kopiera mer än några ord från embdedrutan på youtube (varför vill det inte fungera?) får ni nöja er med länken. Värd att klicka på, jag lovar.
http://uk.youtube.com/watch?v=5eFOJ1X5EeU
Primal Scream - Swatstika Eyes live at Jools Holland. Fucking brilliant.

torsdagen den 25:e december 2008

Jul, jul, jul

Nu är jag mitt uppe i det engelska julfirandet. Fullproppad av christmas dinner (varfor äter man alltid för mycket vid jul?), har sett Drottningens tal och upptäckt en sida av mig själv som jag inte riktigt tycker om. Kanske för att jag själv alltid upplevt rollen som barn på julafton, men jag är avundsjuk på alla presenter Francis fått. Och vilka saker. Det är alltså en sex-åring vi pratar om. Han har redan ett Wii och vad får han i julklapp? Ett DS och en X-box 360. Plus en massa spel till dem och annat. Önskelistan verkar mer varit beställningslista. Det finns uppenbarligen fördelar med att vara enda barnet... Ja, jag är lite bitter. Trodde alltid att jag uppskattade julen för gemenskapen nu för tiden, men tydligen bor det fortfarande ett litet kapitalistiskt svin i mig.

onsdagen den 24:e december 2008

Merry Christmas

Ville bara önska alla en riktigt god jul.
Min julafton kommer att bli en konstig en, men det är okej. Och jag tror att det är nyttigt att göra något annat än att fira den tjugonde perfekta julen i rad. Det verkar som om det räcker att veta att den finns där hemma, inom räckhåll, om jag hade velat.
Nu ska jag se om jag kan hitta Kalle Anka och Karl-Bertil Olsson på youtube. Någon tradition vill bör man trots allt hålla fast vid.

måndagen den 22:e december 2008

Twilight

Nu har jag också sett den senaste vampyrfilmen. Har hört vän efter vän hemma i Sverige raportera om hur bra den är och i fredags hade den äntligen premiär här. Och det här känns lite pinsamt, för jag vill inte bli ihopklampad med femtonåriga fangirls, men jag har blivit smått besatt. Trots att jag inte ens tycker att killen som spelar Edward är vacker. För aldrig har desire fångats så bra på film och det är där magin ligger. Så enkelt och så trollbindande.
Det är väl inte för sent att be tomten om en vampyr i julklapp?

söndagen den 21:e december 2008

Bang Bang You're Dead

Igår gav jag mig själv en för tidig julklapp och såg Dirty Pretty Things avskedsspelning på Astoria 2. Det var grymt bra. Gör lite ont att de har splittrats när de kan vara så här bra. En oslagbar kombinationen av rutin och energi, typ. Hade inte väntat mig sånt röj.
Ena uppvärmningsakten bor också nämnas. Någon slags Snövits-inspirerad ormdansös, om ni kan föreställa er det. Oväntat, exotiskt och sexigt.

lördagen den 20:e december 2008

Lost: £10

Jag tappade tio pund när jag var och handlade mat tidigare. Fuck. Eller så får jag se det som den här julens goda gärning, någon blev säkert glad.

fredagen den 19:e december 2008

Ibland vill man ha fel

Jag fick rätt angående förkylning. Även om det mer är något som satt sig i hals och huvud än i näsan. Så det har varit två lugna dagar sedan sist, har inte orkat göra mycket.
Sagt hejdå till Jorunn som åker tillbaka till Sverige över jul. Vilket jag inte kan fatta att det är snart. Kanske för att det har varit så lite julförberedelserhär jämfört med hemma. Vet inte om det är typiskt engelskt eller om det bara är i den här familjen.
Det enda som tyder på jul är de hundratals julkort som anlänt med posten och Francis adventskalender. Inga levande ljus (vilket kanske är förståeligt med tanke på Londons historia), inga adventsljusstakar, inget julpynt, ingen glögg, ingen lucia, inga lussekatter... Inte konstigt att jag inte känner någon julstämning. Julgranen kommer i alla fall i helgen, det blir mysigt.

Klockan tio visas The IT-Crowd som ligger nånstans topp fem bland mina komediseriefavoriter (britterna kan sin humor), sen kommer jag nog att däcka i säng.

Parklife

Skarp duva/Suddig duva

Onaturligt stor vassdunge

En styck elak svan

torsdagen den 18:e december 2008

Colour it

Det värsta med barn är nog deras sjukdomar som går runt i vänkretsen. Francis är förkyld och somnade en timme nu i eftermiddags så jag är beredd på att också drabbas av snuva och nysningar inom den närmsta tiden. Annars var kvällen fin, vi målade i målarböcker. Förvånansvärt tillfredsställande.

onsdagen den 17:e december 2008

Twee as fuck

Det blev livemusik igår kväll också. I Shoreditch, as usual. Tredje gången på sex dagar nu.
Svenska Lichtenstein gjorde tyvärr ett okoncentrerat framträdande, lite för långa pauser mellan låtarna och lite falskt här och där. Och sån vill jag inte ha min indiepop. Det tog sig inte förrän sista låten.
The Pains of Being Pure at Heart spelning var däremot återigen alldeles underbar. Ljudet var lite lågt (!) bara.

tisdagen den 16:e december 2008

A little bit of missing

Men visst, det finns stunder när jag saknar Sverige. Som när jag helt oväntat fick julklappar med rim i posten. Min familj är fin.

In love

Idag är det på pricken en månad sen jag flyttade och jag älskar den här stan mer och mer för varje dag.
Att höra tunnelbanan innan jag somnar. Att inte behöva resa någonstans för att hela världen kommer hit. Att människor i allmänhet är trevligare än hemma. Att ha folk att umgås med. Alla pubar och klubbar och musiken. Att kunna välja att vara ute hela nätterna. Att leka superhjälte. Att börja hitta överallt. Att lyckas ta sig hem med nattbussen utan att kolla upp dem i förväg. Att The Smiths spelas i ett barnprogram. Att så mycket är gratis. Att må bra igen.

måndagen den 15:e december 2008

Roll the dices

Populärmusik från vittula. Kommer ni ihåg scenen i filmen där pojkarna lyssnar på någon singel och hör rockmusik för första gången och rummet börjar snurra? Ungefär så kändes det att se Ulterior igår. De har som mål att bli världens största band och efter igår känns det som att de fortjänar det.
Mr Jack Cooper bör ocksa nämnas, för att frontmannen var så trollbindande.
Dice club på The Legion var annars ännu en av alla dessa underbara klubbar med bra musik och bra dj:s (Tim Burgess!) och bra band och lovely människor från hela världen. Blev kompis med en spanjorska och pratade med några japaner, t.ex. Man behöver inte resa någonstans för alla kommer hit.
Det enda smolket i glädjebägaren var att vi tappade bort Emma precis innan Ulteriors spelning, hon gick ut och rökte och sen var hon bara borta.

söndagen den 14:e december 2008

THE place

Hurra! Jag har hittat ett stamställe. Någonstans att hänga i timmar under dagarna bara för att det är så fint. Ett creperi (stavningen?) med fransk personal och världens godaste creps. Och färskpressad äppeljuice. Det har jag aldrig druckit innan. Bara tio - femton minuters promenad bort, precis lagom.

lördagen den 13:e december 2008

Alla goda ting är tre

Jag fick en utmaning av Clive for någon dag sen.

1. Tre namn du lyssnar till:
Jag har bara två. Folk kallar mig inte för något annat än Isabelle eller Issa. Inga roliga smeknamn här inte.

2. Tre saker som skrämmer dig
Övervakningssamhället (tänk 1984).
Att alla jag känner ska dö eller försvinna på något sätt.
Monstret i vilken den senaste skräckfilmen jag nu råkade se var

3. Tre saker du har på dig.
Ala modeblogg? Klockhalsband från Topshop, Wannabe-Polarn-och-pyret-randig svartvit troja från Lager 157, tofflor från åhlens.

4. Tre av dina favoritlåtar just nu:
Cocoanut Groove - A Gull's Wing
Throbbing Grissle - Discipline
An Expriment on a Bird in the Airpump - Lights out

5. Tre sanningar:
Jag skippar den här frågan.

6. Tre hobbys:
Läsa.
Besöka vartenda ställe värt att se i London.
Klappa katter.

7. Tre saker du vill ha:
Självkänsla
En framtidsplan
Körkort

8. Tre personer du utmanar:
Är inte helt hundra på vilka som läser min blogg regelbundet men... jennika? frida? caroline?

fredagen den 12:e december 2008

WISPA

Utekväll med Emma igår. Jag brände hälften av mina fickpengar på alkohol, men veckan är snart slut anyway och det är himla trevligt att vara oansvarig någon gång då och då.
Bli full vid åtta för att ingen av oss kunde vara ute sent.Vi drack billiga coktails på Bucks Head i Camden (Screaming Orgasm. Yummy!) och det fanns ett uppvärmt tak att sitta på, jag älskar sånt.
Wispa var underbart med kort. Jag kan inget om house men det lät bra. Duktiga dj:s, Rhys blandannat. Drack inte-lika-billiga tequila för det är så roligt med salt- och citrongrejjen. Det var nästan inget folk eftersom klockan var för lite, men vi dansade ändå och jag hade så roligt. Too bad att kvällen tog slut alldeles för fort.

torsdagen den 11:e december 2008

Run run run

Efter att ha lämnat Francis började jag dagen med en springrunda i parken. Det första i träningsväg jag gjort sen i våras (om man inte räknar promenader och dans pa klubbar och festivaler förståss).
Hade tänkt mig att flytt och nystart skulle göra det lite lättare att komma igång med bra vanor, men så har det inte riktigt blivit... Bättre att börja nu än aldrig iallafall.

En annan sak som inte är jattebra är maten. Jag är inget vidare förtjust i att laga mat och mina luncher brukar mest se ut såhär:
* Pasta med pesto/någon sås
* Grönsakssoppa
* Tortellini
* Nudlar
* Omelett

Lite variation skulle behövas. Har ni tips på något lättlagat?

onsdagen den 10:e december 2008

Winter Wonderland






Hyde Park
Julstämning för första gången.

Stupid weather, stupid Ryan Air

Carolines flyg blev inställt igår. På grund av dimma. Fuck. Hade sett fram mot besöket och att få en helg mitt i veckan.
Ska fortfarande ut med Emma på nya Wispa club imorgon dock, det blir roligt.

söndagen den 7:e december 2008

Musik/Fantasy


Ikväll ska jag läsa läsa läsa. Musikälskaren i mig kunde inte låta bli nya numret av Artrocker, Harry Potter-nörden kunde inte låta bli The Tales of Beedle the Bard.

Not that good

Jag tog mig hem från Mile End till Hammersmith i går natt utan att ha kollat upp hur nattbussarna gick innan, det är jag stolt över.
Resten av kvällen var mest ett misslyckande. Stället var lovely (uppstoppade djur som dekoration verkar vara grejjen här) men halvfullt som mest. Vilket bara gör allt ännu svårare. Jag satt som paralyserad hela kvällen igen, not so party. Det går bara åt helvete när man vill saker för mycket.
Musiken då? James röst lyfte verkligen Romance framträdande den här kvällen också. Advert var inte riktigt lika bra, har lite svårt att se band utan trummis, särskilt när de bara maler på och maler på och det aldrig händer något.

Cat


lördagen den 6:e december 2008

Take me out tonight

Jag har inte ens ansträngt mig och har ändå hittat fyra klubbar/spelningar som jag vill gå på ikväll. Det är så att man vill gråta av lycka. Utbudet är oändligt och jag älskar den här stan.
Ska man vara riktigt ärlig går nog den med fina The Ruling Class bort, jag fick min dos av tidig-nittiotalsinfluerad-fast-nutida pop i torsdags.
Men det är ändå tre event kvar att sålla bland och en dryg timme tills jag ger mig ivag. Nåja, det löser sig. Hoppas bara att jag vågar samla tillräckligt med mod för att prata med någon den här gången. Det mesta är trots allt roligare i rätt sällskap.

Redan nya vanor

Mina fredagsbarnvaktskvällar har redan fått en fin rutin. Jorunn kommer över, vi äter något gott och ser en bra film.
Igår föll valet på Ringaren i Notre Dame. Jag älskar gamla Disneyfilmer.

fredagen den 5:e december 2008

Och så slösar vi bort våran dag

Trött trött trött.
Snalla låt det inte vara en ny förkylning.
Lämnade Francis i skolan, sedan sängen igen. Bara låg dar. I tre timmar. Hatar sånna här dagar, och varför kommer de? Sover mina sex - åtta timmar per natt, jag borde vara pigg.
Måste gå och köpa mjolk, det är säkert bra att tvingas ut.

torsdagen den 4:e december 2008

television

Det bästa med att sitta barnvakt på torsdagkvällar är att Never mind the buzzcocks visas då. Annars tycker jag att tv-utbudet är skralt. I princip samma skit som hemma, under andra namn.

Och på tal om hemma, Bob Dylan kommer till Jönköping. Wierd.

The Pains of Being Pure at Heart

Lite gullighetsvarning på det här inlägget. Vissa saker har den effekten.

Idag var det lunchinstore på Pure Groove, med The Pains of Being Pure at Heart. Det är nog det bandnamnets fel, men i mitt huvud föreställer jag mig alltid dem som rara och snälla. Och bandet verkar vara det. "Today we call ourself The Pains of being Pure at Groove". Gulligt. Dessutom inledde de med Doing all the things that wouldn't make you're parents proud, fullkomligt amazing.
Jag har ju sett dem en gång förut, ändå blir mina öron förvånade när det låter SÅ mycket. Kommer liksom bara ihåg tweepop-aspekten av det hela och glömmer noisebiten helt, tyvärr. Å andra sidan är det ganska trevligt med överraskningar också.

Gick därifrån med en impuls att krama hela bandet, ett fånigt leende på läpparna och tinnitus, och det känns inte som den vanligaste kombinationen. Men en väldigt bra sådan. Det är klart att en klubbspelning är att föredra, men gratis är bäst och jag tackar inte nej till någonting att göra. Publiken var en smula ovanlig också, mest 30+ gubbar.

Och en av sakerna jag älskar med London är de flesta band gör flera spelningar. Om två veckor gör TPOBPAH några stycken till här, och jag ska försöka vara där.

onsdagen den 3:e december 2008

I wanna be Luke Skywalker tonight...

... inte sitta barnvakt.
Och Broder Daniel är bäst i världen att städa till.

tisdagen den 2:e december 2008

Dimmornas bro




Waterloo Bridge/Dimmornas bro, runt halv tio, for att mormor älskade den filmen när hon var tonåring.

Sen blev det ett besök i ungefär en tredjedel av National History Museum. Tillbringade en lång, lång stund i den röda delen, den med jordens uppkomst och utveckling och en utställning om vulkaner och jordbävningar och klippor och stenar och allt det där fick mig känna mig väldigt liten. Sedan gick jag till dinosauriedelen, men då hade klockan börjat närma sig tolv och det var fullt med folk och barn och jag hatar när det blir för mycket människor i sånna sammanhang. Så jag rusade bara igenom. Däremot blir det lätt fler tidiga förmiddagar spenderade där, har mycket kvar att se.

måndagen den 1:e december 2008

Posh

Att flytta till London var verkligen det bästa jag kunde gora. Vågar till och med påstå att jag är lycklig. Känner mig mer levande än på länge iallafall.

Idag har jag provat på det rika livet. Jag och Francis foljde med Ann på en välgorenhetstillstallning i City.
Det var i något gammalt gillehus som klarade sig undan världskrigsbombningen, så det var sådar riktigt flott med stora salar och kristallkronor och tavlor och statyer och takmålningar och champagne och borgmästaren var där. Det var någon slags marknad, en massa bord där det såldes saker för den här valgorenhetsorganistationen (som hade någonting med jämnstalldhet att gora). Way out min prisklass men jag älskarälskarälskar att jag fick chansen att vara med om något nytt, som aldrig skulle hänt hemma i Sverige.
Inte för att det kommer höra till vanligheterna här heller, Ann sa att hon inte brukar gå på sånt, men det var någon vän till henne som var med och höll i det.

Too slow

Jag ligger hela tiden en dag efter här...
Söndagseftermiddagen spenderades iallafall med Emma, först på fik och sen en pub. Eller två om man räknar ölen på stationen. Himlans trevligt.